Data

KK1-1113 - Mung Ki ni hte Lai Lun ni a majan (The war between Mung Ki and Lai Lun) with English translation

PARADISEC
Tokyo University of Foreign Studies (Funded by)
Viewed: [[ro.stat.viewed]] Cited: [[ro.stat.cited]] Accessed: [[ro.stat.accessed]]
ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&rfr_id=info%3Asid%2FANDS&rft_id=info:doi10.4225/72/598b32f5a3c8f&rft.title=KK1-1113 - Mung Ki ni hte Lai Lun ni a majan (The war between Mung Ki and Lai Lun) with English translation&rft.identifier=http://catalog.paradisec.org.au/repository/KK1/1113&rft.publisher=PARADISEC&rft.description=Translation (Htoi Awng) Our elders used to tell about it. People these days don't know about this anymore. In the past, Lailum tribe and Munggyi tribe were enemies. Munggyi tribesmen got married to women from Shadan tribe. The girls really wanted to get married to men from Munggyi tribe. When they were together, they usually read their fortune. They said, If I could hit that wood, I will get married to a boy from Munggyi tribe. Then, men from Shadan tribe were angry. So, they declared the war to Munggyi tribe. But unfortunately, they lost in war. There was a big field between Lailum Mountain and Nam Sam Hka (river). Shadan tribe needed to give that field to Munggyi tribe. People these days didn't know about that and farmed there. If someone farmed on the field which he didn't own, he needed to give a ton of rice to the owner for the price of using the field. Then, Lai Lum next generation didn't know about that and farmed there. So, people from Munggyi tribe knew this story and went to take rice grains from them. Then, they quarreled and fought. Some people said, You shouldn't fight. We think you should ask the elders. There is a nat-priest called Mwijang Yaw. Go and ask him. He might know. In the past, people from Nsen clans and Dara clans lived at Lailum Mountain. Then, men from Shadan tribes and Munggyi tribes went there and asked about it. They answered, That is the field which Shadan tribes have already given to Munggyi tribes when they lost in war. That's why Munggyi tribesmen ask for rice. After hearing that, Shadan tribesmen didn't say anything and went back to their place. Transcription (Lu Awng) Moi prat e re sai ya gaw anhte kanu kawa ni kaji kawoi ni tsun dan ai sha re sai. ya prat pra ai ni gaw hpa nchye mat sai. Loi lum ni hte munggyi ni majan gasat lai wa sai da. Oh ra munggyi ni gaw shadan ni e la ai re nga, shadan ni e la ai wa she shadan ga na num kaja ni gaw num ni gaw munggyi i hpe num grai wa mayu ai da. Munggyi ni kaw num grai wa mayu na she shanhte gaw num karai nwa ai mahkawn ni gaw shanhte mahkawn ni hkrum jang ngai le ra hpuntawng kaw kabai yang teng nga yang gaw munggyi mung de num wa ang u ngu shinggu na shaba wawt wawt re ma ai da. Dai she shingre na ndai shadan la ni mung masin pawt nna mungji ni e majan saw nna gasat ai nga yang she ndang mat ai da. Ndang mat nna dai namsam hka hte e shanhte lailum bum lapran kaw e lailum hkauna pa kaba langai mi nga ai. Dai hpe e munggyi ni hpe jaw kau sai re da moi prat e. Dai wa ya na pra ai ni wa nchye na wa she dai de hkauna sa galaw sha ai ni hpe she ohra tinang e shara nre de yi galaw hkauna galaw sha yang mam li dang mi kaw e mam dang mi jaw ra ai, mam lap nga na jaw ra ai. E dai wa shanhte wa dai lailum ni hkauna galaw ai de e nang munggyi ga de na ni gaw moi na maumwi chye ai majaw le i, mam nlap sa hta ai wa she pawt nna pawt nna galaw hkat ma. E nmai ga-law na re law dai gaw nga na sai kaji kawoi ni hpe e san na mu law ngu na tsun ai majaw hto ya yang gaw ndai munggyi mung de gaw moi dumsa kaba galaw ai mwijang yawng ngu nga wa nga ai re gaw dai wa kaw wa san yu mu ngu nga ai da. Dai lailum bum de gaw dai aten hta na ni gaw nsen li hte dara ni nga ai rai nga. Nsen ni hte dara ni nga ai she dai wa san yu yang kaja wa sha moi nanhte shadan ni hte e anhte munggyi ni majan gasat yang anhte hpe jaw kau sai lamu ga re. Dai re majaw shanhte mam lap hta ai re ngu tsun jang she n pawt ai sha a katsi nga na wa mat ai da, ngut sai. . Language as given: Jinghpaw&rft.creator=Anonymous&rft.date=2017&rft.coverage=MM&rft.coverage=northlimit=27.331; southlimit=23.137; westlimit=95.335; eastlimit=98.498&rft_rights=Access to the catalog entry is open, but access to records is only open to registered users&rft_subject=language_documentation&rft_subject=kac&rft_subject=text_and_corpus_linguistics&rft.type=dataset&rft.language=English Access the data

Licence & Rights:

view details

Access to the catalog entry is open, but access to records is only open to registered users

Access:

Open view details

Full description

Translation (Htoi Awng) Our elders used to tell about it. People these days don't know about this anymore. In the past, Lailum tribe and Munggyi tribe were enemies. Munggyi tribesmen got married to women from Shadan tribe. The girls really wanted to get married to men from Munggyi tribe. When they were together, they usually read their fortune. They said, "If I could hit that wood, I will get married to a boy from Munggyi tribe." Then, men from Shadan tribe were angry. So, they declared the war to Munggyi tribe. But unfortunately, they lost in war. There was a big field between Lailum Mountain and Nam Sam Hka (river). Shadan tribe needed to give that field to Munggyi tribe. People these days didn't know about that and farmed there. If someone farmed on the field which he didn't own, he needed to give a ton of rice to the owner for the price of using the field. Then, Lai Lum next generation didn't know about that and farmed there. So, people from Munggyi tribe knew this story and went to take rice grains from them. Then, they quarreled and fought. Some people said, "You shouldn't fight. We think you should ask the elders. There is a nat-priest called Mwijang Yaw. Go and ask him. He might know." In the past, people from Nsen clans and Dara clans lived at Lailum Mountain. Then, men from Shadan tribes and Munggyi tribes went there and asked about it. They answered, "That is the field which Shadan tribes have already given to Munggyi tribes when they lost in war. That's why Munggyi tribesmen ask for rice." After hearing that, Shadan tribesmen didn't say anything and went back to their place. Transcription (Lu Awng) Moi prat e re sai ya gaw anhte kanu kawa ni kaji kawoi ni tsun dan ai sha re sai. ya prat pra ai ni gaw hpa nchye mat sai. Loi lum ni hte munggyi ni majan gasat lai wa sai da. Oh ra munggyi ni gaw shadan ni e la ai re nga, shadan ni e la ai wa she shadan ga na num kaja ni gaw num ni gaw munggyi i hpe num grai wa mayu ai da. Munggyi ni kaw num grai wa mayu na she shanhte gaw num karai nwa ai mahkawn ni gaw shanhte mahkawn ni hkrum jang ngai le ra hpuntawng kaw kabai yang teng nga yang gaw munggyi mung de num wa ang u ngu shinggu na shaba wawt wawt re ma ai da. Dai she shingre na ndai shadan la ni mung masin pawt nna mungji ni e majan saw nna gasat ai nga yang she ndang mat ai da. Ndang mat nna dai namsam hka hte e shanhte lailum bum lapran kaw e lailum hkauna pa kaba langai mi nga ai. Dai hpe e munggyi ni hpe jaw kau sai re da moi prat e. Dai wa ya na pra ai ni wa nchye na wa she dai de hkauna sa galaw sha ai ni hpe she ohra tinang e shara nre de yi galaw hkauna galaw sha yang mam li dang mi kaw e mam dang mi jaw ra ai, mam lap nga na jaw ra ai. E dai wa shanhte wa dai lailum ni hkauna galaw ai de e nang munggyi ga de na ni gaw moi na maumwi chye ai majaw le i, mam nlap sa hta ai wa she pawt nna pawt nna galaw hkat ma. E nmai ga-law na re law dai gaw nga na sai kaji kawoi ni hpe e san na mu law ngu na tsun ai majaw hto ya yang gaw ndai munggyi mung de gaw moi dumsa kaba galaw ai mwijang yawng ngu nga wa nga ai re gaw dai wa kaw wa san yu mu ngu nga ai da. Dai lailum bum de gaw dai aten hta na ni gaw nsen li hte dara ni nga ai rai nga. Nsen ni hte dara ni nga ai she dai wa san yu yang kaja wa sha moi nanhte shadan ni hte e anhte munggyi ni majan gasat yang anhte hpe jaw kau sai lamu ga re. Dai re majaw shanhte mam lap hta ai re ngu tsun jang she n pawt ai sha a katsi nga na wa mat ai da, ngut sai. . Language as given: Jinghpaw

Created: 2017-02-15

Data time period: 2017 to ,

This dataset is part of a larger collection

Click to explore relationships graph

98.498,27.331 98.498,23.137 95.335,23.137 95.335,27.331 98.498,27.331

96.9165,25.234

ISO3166: MM

Subjects

User Contributed Tags    

Login to tag this record with meaningful keywords to make it easier to discover

ACN 633 798 857